Header
New Row Edit Header
Row
Edit Copy Delete Row
Add new element Edit
Add new element
Span 12
Row
Edit Copy Delete Row
Add new element Edit
Item
Edit Copy Add to Library Delete Item
Add new element
Span 4
Add new element Edit
Item
Edit Copy Add to Library Delete Item
Add new element
Span 8
Section
New Row Edit Copy Add to Library Delete Section
Row
Edit Copy Delete Row
Add new element Edit

Allt du vill veta om öl 

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item

Är du nyfiken nybörjare på öl eller erfaren entusiast?

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item

 Här får du lära dig mer om öl !

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item
Add new element
Span 12
Section
New Row Edit Copy Add to Library Delete Section
Row
Edit Copy Delete Row
Add new element Edit

Öl i historien 

 

 

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item

De tidigaste beläggen på att vi bryggt öl i världen finns för 7 000 år sedan, vilket betyder att vi bryggt öl nästan lika länge som vi odlat spannmål. Under lång tid var öl en vanlig måltidsdryck eftersom alkoholen som uppstod under jäsningen dödade eventuella bakterier och gjorde det säkert att dricka. Säkrare än vatten eftersom vatten inte kokas innan man dricker det, medan man måste koka vatten till öl för att starta mäskningen.Hur vi började brygga öl är det ingen som vet, men den vanligaste teorin är att det uppstod av misstag. Korn blandades med vatten för att göra välling och sedan lämnades den att stå i rumstemperatur, varpå spontanjäsning började. Vällingen visade sig vara god att dricka och den lilla alkoholen som tillkommit gav ett behagligt rus. 

 

 

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item
Add new element
Span 6
Add new element Edit

De olika öltyperna 

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item

Öl får sin smak av de olika komponenterna. Vatten har lite olika smak beroende på jordmån, vilket sädesslag som används till malten har stor påverkan på smaken. Och slutligen så finns det många typer av humle som tillför ytterligare dimensioner i ölet. Vilken typ av jäsning som ölet genomgår påverkar smaken, doften och kolsyran. Olika regioner har olika öltyper, till exempel är Tyskland och Tjeckien bra på ljusa lageröl, medan de brittiska öarna har många typer av ale.Om man ska sammanfatta de olika ölfamiljerna finns det följande typer: lager (ljus och mörk), ale, porter och stout, veteöl, suröl och ”övrig öl”. Övrig öl är de typer som är svårdefinierade på grund av sina ingredienser, till exempel öl från mikrobryggerier som har väldigt komplexa smaker jämfört med de enklare ölerna som massproduceras. 

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item
Add new element
Span 6
Row
Edit Copy Delete Row
Add new element Edit

De magiska beståndsdelarna 

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item

Grunden för all öl är fyra ingredienser. Vatten, malt, humle och jäst. Därutöver kan man tillsätta olika smakämnen och använda olika typer av malt och humle för att ge olika smaker, men grunden är alltid densamma. 

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item
Add new element
Span 12
Row
Edit Copy Delete Row
Add new element Edit

Malt 

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item

Malt är ett sädesslag, vilket som helst, som blötläggs och därför börjar gro. Genom groddningen bildas enzymer som gör att stärkelsen i säden kan omvandlas till sockerarter. Jästen behöver socker för att kunna växa, och en välkommen sidoeffekt blir att alkohol bildas. Efter att groddningen startat så torkas säden, den ska inte gro för mycket. Nu kallas säden för basmalt, och det ger stommen i ölet. Malten kan rostas, rökas, syras och mycket annat, vilket ger andra toner på ölet när det tillsätts med basmalten. 

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item
Add new element
Span 6
Add new element Edit

Humle

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item

Humlet har två uppdrag i ölet: att tillföra beska för att bryta av mot den söta malten, och att tillföra den runda humlesmaken som ligger kvar i gommen. Vilka smaknoter som frisätts beror på när under kokningen som humlen tillsätts.

För att ge den beska smaken behöver humlen koka länge, så den tillsätts tidigt under kokningen.

Den särskilda humlesmaken försvinner snabbare och tillsätts därför sent under kokningen eller i flaskan under jäsprocessen. 

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item
Add new element
Span 6
Row
Edit Copy Delete Row
Add new element Edit

Vatten

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item

Vatten är ölets största beståndsdel. Traditionellt sett så har vattnet haft stor inverkan på slutresultatet utifrån olika salthalt och mineralinnehåll, men idag har vi möjlighet att påverka det med tillsatser eller genom att köpa in vatten om man så önskar. 

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item
Add new element
Span 6
Add new element Edit

Jäst 

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item

Jästen är det som ger ölet liv. Utan jäst skulle öl inte vara mer än en väldigt tråkig soppa. Jästen lever på sockret i malten och producerar alkohol som en bieffekt på nedbrytningen av sockret. Olika typer av jäst och jäsning leder till mycket olika slutresultat. 

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item
Add new element
Span 6
Row
Edit Copy Delete Row
Add new element Edit

De olika ölfamiljerna

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item

Det finns tre typer av jäsning som ligger till grunden för all öl, och skillnaden blir tydligt märkbar mellan dem. 

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item
Add new element
Span 12
Row
Edit Copy Delete Row
Add new element Edit

Underjäst öl

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item

Det här är den absolut vanligaste typen av öl som bryggs kommersiellt idag. Ungefär 90 % av all öl är underjäst, och de vanliga svenska märkena faller väldigt ofta under denna kategori.Underjäst öl ger en ljus öl med frisk smak, den skummar bra och ger en fin krona när den hälls upp. Underjäst öl kalljäses vid ungefär 6–14 grader, och eftersom den ska kalljäsas innebär att den är svår att tillverka hemma om man inte har ett stort kylskåp där jäsningsbehållaren får plats.Exempel på kalljäst öl: pilsner, lager, bayerskt (münchener), wiener och märzen, dortmunder, bock, doppelbock och rauchbier. 

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item
Add new element
Span 7
Add new element Edit
Item
Edit Copy Add to Library Delete Item
Add new element
Span 5
Row
Edit Copy Delete Row
Add new element Edit
Item
Edit Copy Add to Library Delete Item
Add new element
Span 4
Add new element Edit

Överjäst öl 

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item

Nu handlar det om tradition! Överjäsning är den metod som användes under medeltiden och fortfarande ger öl av gammal klassisk typ. Doften hos en överjäst öl är fruktig och fyllig, men mer framträdande än smaken. Den här typen är varmjäst vid 14–20 grader, vilket innebär att jästen stiger till ytan. Koldioxidbubblorna följer med och ölet blir inte lika kolsyrat som ett kalljäst öl. Storbritannien och Belgien har särskilt mycket överjästa öler, många är gamla varianter som bryggdes av munkar på medeltiden. I gamla tider kallades öl för ale på de brittiska öarna, ett namn som kommit att representera den typ av öl som framställts där traditionellt.Exempel på överjästa öltyper utifrån länder:

  • England: mild ale, bitter, pale ale, brown ale, IPA (India pale ale), barley wine, old ale/strong ale.
  • Skottland: porter, stout (betyder stark eller lång).
  • Belgien: belgisk ale, saison, witbier, oud bruin, belgisk red ale, trappist.
  • Tyskland: kölsch, altbier, berliner weisse, weissbier.
  • USA: APA (American pale ale), DIPA, steam beer. 
Item
Edit Copy Add to Library Delete Item
Add new element
Span 8
Row
Edit Copy Delete Row
Add new element Edit

Spontanjäst öl 

Item
Edit Copy Add to Library Delete Item

Om överjäst öl är det traditionella sättet att göra öl på är spontanjäst öl ett steg längre bakåt i historien. Här får mikroorganismer och jästsvampar i omgivningen ge smak åt ölet vilket ger en mycket karakteristisk smak beroende på var i världen ölet producerats. Ett spontantjäst öl tar tid på sig, och ska jäsas i tre steg. Första månaderna sker alkoholjäsningen då första omgången jästsvampar (Saccharomyces) producerar alkohol i blandningen. Steg två är laktobakterier (Lactobacillus) som omvandlar sockret till mjölksyra, och därmed ger en särskild syrlig smak till ölet. Sista steget är Brettanomyces som ger en mycket speciell smak beroende på vilken av Brettanomyces-stammarna som används.Exempel på spontanjäst öl:

  • Lambic: görs bara i en enda dalgång i Belgien, inte så långt från Bryssel. Väldigt karakteristisk smak. Jäses i minst ett år och lagras. Ett lambic-öl tar god tid på sig, och resultatet blir just det – gott. Det är inte ovanligt att tillsätta frukt i lambic, till exempel äpple, hallon, svart vinbär, persika, banan och hjortron. Bara fantasin sätter gränser här.
  • Gueuze-lambic: Gueuze består av två delar ung lambic och en del gammal lambic som blandas och sedan jäses i ytterligare ett år.
  • Kriek: Den särskilda typen av lambic som blandas med sura svarta körsbär (Schaarbeekse krieken). Ett ungt lambic blandas med svarta körsbär och jäses i ytterligare 4–8 månader, sedan lagras det i minst ett år innan det tappas på flaska.
  • Faro: Lambic som får jäsa ytterligare en gång med tillsatt kandisocker. 
Item
Edit Copy Add to Library Delete Item
Add new element
Span 7
Add new element Edit
Item
Edit Copy Add to Library Delete Item
Add new element
Span 5